fredag 19 maj 2017

A critique of "gender neutral larps"

Original Swedish text below.

Some larps and larp designers try to "solve" gender equality by making their larps gender neutral in one way or another. Some examples of solutions I have seen have been the following:
  • Women and men exist in the game World, but they all have the exact same resources and face the exact same challenges as a member of any other gender.
  • There are no genders, or only one gender in the game World.
  • There are men and women in the game World, but all the written roles are written as gender neutrals without reference to their gender identity, pronoun or any specific reproductive organs, such as an uterus. This does not mean they are agender, mostly once they are cast they get the same gender as the player in the Eyes of the other players.

[a photo of a classroom in black and white. The tables are empty but some people have gathered at the back of the room. You can mostly see their dark shadows.]My critique is this: With these methods it becomes harder to tell stories about real World sexism and feminism and that erases not only womens experiences and historic roles but also the stories of anyone who is trans and/or non-binary and has had to struggle with the gender binary wiev of the real World.

The gender Neutral character also becomes mostly "male" because we were all raised in a World where the cis-man (also, a White cis-man) is the norm.

I have tried to work with this by either Writing character who have a gender identity of their own or what I did for Witches of Ästad Farm, where I wrote all the characters as female and then rewrote them after casting, having a look at what "social gender" the player had asked for their role. I did demand of the players that they choose female or male, because I wanted to portray the way the society of Swedish 1940-ies desperatly pressed everyone into those strict gender roles.


"Könsneutralt"
En del lajv och lajvarrangörer i Sverige "löser" jämställdhet genom att införa könsneutrala lösningar. Exempel på sådana lösningar kan vara att kvinnor och män förvisso finns i lajvvärlden, men har tillgång till exakt samma resurser och ställs inför samma utmaningar.
Andra kör med att det inte finns några kön i världen, eller bara ett kön.
Ytterligare andra kör att det finns både män och kvinnor i spelvärlden men att de skrivna roller som skrivs skrivs könsneutralt och att inget rollerna varken hänvisar till en könsidentitet eller till reproduktiva könsdelar som rollen ska ha (som tex livmoder).
Jag har dock kritik: att det med dessa metoder kan bli svårt att göra berättelser just OM sexism och feminism och att det inte bara raderar kvinnors livsvillkor utan även raderar de med transerfarenhet och ickebinära och deras upplevelser av att möta ett binärt könsrollstänkande.
Den "neutrala" karaktären blir oftast "som en man" i mina ögon då vi är uppväxta i ett samhälle med cis-mannen som norm.
Jag har försökt lösa det genom att antingen skriva roller med en bestämd könsidentitet eller som till "Häxorna på Ästad gård" skriva alla roller som kvinnor och skriva om dem efter castingen utifrån vilket kön spelaren önskat på sin roll.
Vilka är era egna tankar?
Vilka olika lösningar har ni sett?
 

onsdag 26 april 2017

Anmälan till Häxorna på Ästad gård är öppen till den 7 maj.

Jag och Linda har nu öppnat anmälan till mitt lajv Häxorna på Ästad Gård.

Här finns anmälningsformuläret: Anmälan Häxorna på Ästad Gård 2017
Här finns hemsidan: Häxorna på Ästad gård
Här är hur vi jobbar med funktionsnedsättningar och tillgänglighet: Tillgänglighet

Anmälan går till så att man fyller i en anmälan och skickar in. Den 7 maj på kvällen stänger vi den egentliga anmälan. Har vi då fått fler anmälda än sovplatser på Ästad 4H kommer vi att lotta med så kallad "viktning". Detta innebär att dels kommer de som anmält sig under första veckan (innan söndagen den 30 april) samt internationella gäster att ha större chans att bli dragna i lotteriet. Detta då vi dels vill premiera de som är entusiastiska och anmäler sig första veckan utan att utestänga folk som fått höra om lajvet först nu och att vi vill kunna ge internationella gäster svar så tidigt som möjligt om de behöver göra resplaner och beställa biljetter.

Vi kommer att kontakta både de som fått och de som inte fått plats så snart som vi gjort lottningen. Vi förväntar oss svar från er på det kontaktförsöket. Själva castingen kommer att gå långsammare men man kommer inte behöva betala 1100 kr förrän man har sin roll.

Tveka inte om ni har bekymmer, ju tidigare vi vet desto lättare är det att lösa. Vi håller på med en ansökan till Larpfund om vi kan få ca 5 biljetter för halva priset.

lördag 22 april 2017

Some arguments for more lesbian romance in larp

I want to write about one of my favorite subjects: Lesbian romance.
And I want to connect it to my main hobby. So I will try to write a little bit about why there should be more lesbian romance in Nordic Larp, or in any kind of larp.

Although I have encountered lesbian romance in the 1980 is Just a little lovin'(1) , after the catastrophy at Landsväg(2) and in another world during the height of armed conflict at WarHeart(3) I still think there is too little lesbian romance and lesbian eroticism in the larps I play. So to encourage more lesbian romance in larp I organize larps which feature lesbianism and I write about it and make it a subject to explore by other designers and players.

I enjoy the company of women. I think women are sexy and exciting and intelligent.
Here are some good things about larping lesbian romance:
  • Inclusion: Lesbians are larpers too, so it's nice to feel normal, wanted and included in your hobby.
  • Shared experiences: Many women enjoy playing closely with people of the same gender.
  • Emotional labour: Many women have been brought up to be able to speak about emotions which makes consent negotiation much smoother between them.
  • Trust: Many women have an easier time trusting other women which makes intimate play much easier.
  • Counters hetersoexism: Since we are brought up in societies that expect heterosexuality from us, larping lesbianism can be a way to explore other romantic and sexual feeling within ourselves and broaden our alternatives.
  • A sensory experience: larping lesbian relationships can mean a chance to experience a romantical closeness with other female bodied individuals.
  • For straight male larpers who try crossplaying(4) lesbian romance can both feel more relaxed and also frees them from the stereotype that a female character is defined by her relationship to a man.
Some arguments for designers to include lesbianism in their writing

  • Women's stories are important and valid.
  • Lesbian stories are important, valid and relevant. In our world lesbians are oppressed both as women and as homosexuals. Larp stories can both touch upon this oppression or choose to leave both the patriachy and heterosexism behind.
  • It can be a way to explore deeply feminist subjects.
  • Have a presence of lesbian characters in works of fiction opens us up to understanding and compassion for a marginalized group.
  • Lesbian designers get to write about sexuality and relationships who are relevant to them.
  • Every time you include lesbian characters there is a chance you might at least educate a larper about lesbianism, and you might even help someone come out of the closet.
  • When you are writing larps about historical events the inclusion of lesbianism will both increase the your knowledge of the history of lesbianism and will also give a more true reflection of the era you are writing about.
#thelesbianagenda

(1) Grasmo & Edland https://nordiclarp.org/event/just-a-little-lovin/
(2) Sortti, Carlslund & Sjöberg http://beratta.org/landsvag/
(3) Berglund et al https://nordiclarp.org/wiki/Krigshj%C3%A4rta_(Campaign)

(4) Playing a character of another gender than your regular one.
A swedish sex-ed magazine from 1933.
This issue is about homosexuality.


fredag 21 april 2017

En lite guide till kvinnlig nördvänskap

Jag och Susanne Vejdemo på "Thule: Skuggor i snön"


Många så kallade nördhobbys är mansdominerade även om mycket gjorts de senaste åren för att bredda nördbegreppet så att även mer traditionellt kvinnodominerade hobbys ska ses som nördiga. Detta leder till att många kvinnliga nördar "vuxit upp" i en nördhobby omgiven av män med ett fåtal andra kvinnor som de ibland dessutom förhindrats från att skapa egna relationer till och/eller sett som hot och konkurrans.
Som kvinnliga(1) nördar vill jag föreslå att vi behöver aktivt bestämma oss för att ha en grundläggande lojalitet till varandra. Vi behöver göra ett aktivt val att känna igen oss själva i andra kvinnor, att sätta oss in i andra kvinnliga nördars erfarenheter. Vi behöver också träna på att göra detta över tid. Då vi har vuxit upp i en mansdominerat samhälle har många av oss internaliserat att det är vad män tycker om oss och andra som har ett högre värde.
  • Vi kan både rekrytera andra kvinnor in i våra hobbys genom att visa och berätta för de som är intresserade och se till att när det kommer nya kvinnor till våra kretsar, gå fram och presentera oss och visa ett intresse för dem som personer.
  • Vi måste stoppa oss själva när vi märker att vi ser andra kvinnor som hot eller konkurrenter. Konkurrenter om vad? Vilka begränsade resurser är det vi tror att de kan ta ifrån oss som inte andra nördar kan ta ifrån oss. Försök att utvärdera situationen och se om ni kan bli vänner istället.
  • Vi måste se upp så att vi inte dömer kvinnliga nördar hårdare än vad vi dömer andra människor.
  • Vi måste se till att inte ha högre ideal för nördkvinnor att leva upp till än vad vi har för andra nördar.
  • Vi ska inte kräva mer av en vänskap med en kvinna än vad vi kräver av våra vänskaper med män.
  • Vi ska inte förvänta oss att kvinnliga nördar ska vara bättre på att utföra emotionellt arbete (2).
  • Vi ska inte bedöma eller kritisera andra kvinnors utseende, kroppar eller klädstilar.
  • Om en kvinna kommer in som partner till någon vi redan känner och den relationen sedan tar slut är det lättare för henne att fortsätta i hobbyn om vi inte behandlat henne som person X partner utan bekantat oss med henne. Om hon slutar komma till evenemang kan det vara schyst att höra av sig och visa att hon fortfarande är välkommen och att hennes hobbyutövande inte behöver hänga ihop med hennes relationsstatus.
  • Det finns även nördhobbys där det görs intiativ med separatistiska träffar, antingen bara för kvinnor eller för kvinnor och ickebinära (3). Dessa träffar är jättebra tillfällen att möta andra, bygga relationer och lyssna på varandra utan att män kommer "i vägen".
  • Försök se till att bereda plats och talutrymme även för nykomlingar och andra kvinnor så att inte samma personer som brukar ta upp mycket av taltiden (oftast samma män/pojkar) dominerar.
  • Jag vill också slå ett slag för att inte förutsätta könet, alla transfeminina kan behöva din grundläggande lojalitet oavsett om deras könsidentitet är kvinnlig eller ej.
  • Förutsätt inte heterosexualitet. Försök inte genast sammanföra singeltjejer med singelkillar i hobbyn. Dels är inte ett hot mot dig eller din eventuella relation med en man för att hon är singel, det är en sak mellan dig och din eventuella partner. Dessutom, om du är kvinna kanske hon är intresserad av dig? #thelesbianagenda
Vi ska dessutom inte låta vad männen i vår omgivnings säger om andra kvinnor påverka vår egen syn på de nördkvinnorna. Istället ska skapa oss vår egen uppfattning om dem. Vi ska anstränga oss för att bygga våra egna relationer som inte går via män.
(1) Transkvinnor är kvinnor.
(3) Ickebinär: kan den person kalla sig som identifierar sig som mellan eller bortom kvinna–man-uppdelningen av kön. Ibland används ”ickebinär” som ett paraplybegrepp för olika könsidentiteter som inte följer tvåkönsnormen. Ickebinär betyder inte samma sak för alla som definierar sig som det. En del är både tjej och kille. Andra befinner sig mellan de kategorierna. Många ickebinära är inget kön. En del ickebinära vill förändra kroppen med hormoner och/eller kirurgi. (http://www.transformering.se/vad-ar-trans/ordlista)

onsdag 8 mars 2017

Elaine Boström: Den osynliga sexismen


Detta är en gästpost.

Om den största betydelsen för män i mitt sociala liv är vilka romantiska möjligheter de har med mig. Vad för feminister är då egentligen mina manliga vänner?


Vi lever i ett patriarkat där männen sätter reglerna och dikterar hur saker (och kvinnor) skall se ut. Ett patriarkat där jag känner mig sexig i en klänning men tvekar att ta på mig min kostym för att jag kanske framstår som för bossig, såvida jag inte har en snygg urringning.
Ett patriarkat innebär att män är normen och får makt av sina egna stereotyper. Om en man är kvinnlig anses han som udda och bryter mot normen, eftersom kvinnlighet är något undergivet och svagt. Något hos män som skall ses ned på och skrattas åt, medan manlighet hos kvinnor anses som tufft och tomboys är något bra. Så länge männen gillar det. Så länge det bara är lite trotsigt, för är det makt inblandat blir det för farligt och måste spottas på. Det är en struktur som skadar både män och kvinnor.
Det här pratar vi redan om, både i sociala medier och i fikarum, och en del män (och de flesta kvinnor) jag känner arbetar med att förändra det.


Men det finns en del av patriarkatet som vi inte pratar om så ofta, ibland känns det nästan som att det finns ett slutet avtal där allt annat inom feminismen är accepterat men att just prata med män om kvinnors sociala makt kontra deras tillgänglighet är tabu. Ursäkterna haglar och de går in i defensivt läge. “Ja, men så illa är det inte”, “Jag vill bara ligga” och “Det är väl inget fel med att jag tycker hon är attraktiv” är några av argumenten jag fått höra. Och nej, det är inget fel, men när det byggs upp en social struktur kring vem som är liggbar eller tillgänglig där män ger den individen bonusar och tillgång till sociala event, då är det det ett problem. Speciellt i fall där mer etablerade kvinnor blir ratade, även av monogama män.
Det här är en del av patriarkatet som även det angår mina vänner och allierade, för det är fortfarande patriarkatet som styr de icke-separatistiska sociala kretsarna och nätverken genom social agens.


Jag var till patriarkatets gunst senast för några år sedan, jag hade just flyttat till Göteborg. Jag var fräsch, ny och intressant. Ung, snygg och knullbar. Jag blev inbjuden till allt, fick romantiska inviter. Jag fick njuta lite av att patriarkatet gillade mig. Gratis drinkar, fikor och massvis av spel i lajvet jag var med i.


Det finns ytterligare exempel från andra kvinnor i mitt nätverk som visar på detta som ett faktum, att "nya" och "tillgängliga" tjejer i olika kretsar får alla de goa bonusarna som patriarkatet så fint bjuder på. Bjuden på fika, inbjuden till fest, meddragen i sociala sammanhang och lajvgrupper, inbjudan till spel och lajvplotter. Gärna romantiska.
Men så snart du som kvinna får lite makt byts du ofta ut mot mot en ny kvinna och göms i ett skåp. Om du som kvinna har makt eller är "uttjänt" så blir du utskuffad och (medvetet eller omedvetet) mindre uppmärksammad och får inte de goa bonusarna. Det hände när jag började vara feminist.
Jag började bråka, ifrågasätta, säga att saker inte var rätt. Jag blev inte lika liggbar. Det läskigaste av allt för dem var väl att jag hade all rätt att ifrågasätta och även hade makten att göra det. Jag slutade få inbjudningar till fester, inte heller blev jag meddragen på lajv. Romantiska inviter och plotter var inte att tala om längre.


Och det var inte random douchebags eller sexister som behandlade mig så här. Det var hela mitt nätverk. Både lajvare och vänner. Allierade och bekanta.
Män som kanske då, men främst idag kallar sig själva feminister. Män som jag nu kallar mina vänner och allierade. Som är uppe på murarna och skriker, men skulle behöva glasögon för att se de strukturer som de är så inkletade i. Män som fortfarande inte ser vilken makt de sitter på och hur de liksom resten av samhället förbrukar “nya” och “unga” kvinnor. Män som tydligt avvisar etablerade kvinnor till förmån för nya och tillgängliga. Män med social agens som utesluter sina upptagna, osnygga och besvärliga kvinnliga vänner och ersätter dem med potentiella tillmötesgående älskarinnor och flickvänner. Män som inte vill förstå eller se att de har den sociala agensen i större delen av mitt nätverk. Män som klagar och ser ned på andra män, men själva begår förtryck i patriarkatets namn.


Männen som jag mötte när jag var ny i Göteborg finns kvar, fler av dem kallar jag mina vänner. De har större nätverk och nya kvinnor.
Men jag är inte tillgänglig längre. Enligt patriarkatet uttjänt och makten över mitt egna liv slåss jag för varje dag. En kamp som kommer att bli svårare nu inför mitt kommande moderskap, det kommer trots allt vara synligt att jag redan är tagen. Jag har redan märkt skillnad på mängden kommunikation som jag får driva jämfört med hur mycket jag fick gratis innan. Det får mig ibland att undra om det enda jag var bra till var att vara en potentiell älskarinna och inte en vän som många uttryckte.
Den enda patriarkala bonusen jag har att se fram emot är att jag kanske har lättare att få vårdnaden i en eventuell vårdnadstvist, tack vare att stereotyper säger att män borde jobba och inte anses lämpliga att ta hand om barn. Det är ju trots allt kvinnans roll.


Det står en stor jävla elefant i mitt eget vardagsrum och den heter patriarkatet.
Vi skall inte prata om alla elefanter i världen, just nu det räcker med den här. Vi behöver ta bort känslan av tabu kring ämnet och prata om rädslan många känner över att ens ta upp detta med sina manliga vänner. Och vi måste göra det. I våra egna kretsar. Som kvinna skall du inte behöva vara rädd för nästa kvinna som kommer in i din krets, den rädslan kväver kampen om lika stor agens och skapar en fiendskap mellan kvinnor. Som man skall du inte ens tänka tanken att skapa denna typ av socialt förtryck.  Vi måste tillsammans våga ifrågasätta de sociala strukturerna som i många fall är satta av män med hög agens, även om det blir jobbigt, även om vi får ligga mindre. Vi måste våga förändra och ifrågasätta våra sociala normer, för förtryck kräver strukturer och skapar makt för de som tillhör normen men behöver också någon som är tyst och inte säger emot.


Och till er män som läser det här och känner igen er, ni kanske rent av får en liten klump i magen. Sluta sopa den osynliga sexismen ni utsätter era kvinnliga vänner och bekanta för. Vi är mer än objekt för er uppskattning. Vi är mer än våra kroppar.
Och jag tänker inte hålla käften längre.