måndag 27 januari 2003

Så jävla fult.

Göteborg är verkligen skitfult den här tiden på året. Jag flyttade hit för exakt ett år och 13 dagar sedan. Inte för att resten av sverige är vackert heller just nu.
Fulheten går mig på nerverna. Marken är lerig och söndertrampad, betongen nerklottrad, folk sura och extremt illa klädda. Folk hostar och nyser på spårvagnen, har röda näsor och finnar och ögon som rinner. Spårvagnarna och bilarna är täckta med en tunn hinna av regn och vägsalt och luften är disig vilket gör att allt är grått grått grått.
Det är så jävla deprimerande och jag känner mig sorgsen. Sorgsen för att ingenting någonsin går bra. Det här med Gudrun Schyman är också förjävligt. Vi behöver våra få kvinnliga partiledare och hon var dessutom inte snäll och mesig.
Vi gör fel allihopa. Vi gör så jävla fel. Skulle man någon gång göra rätt blir man ju ändå bara straffad.
Det finns ingen skönhet.
Eller sanning.
Eller rättvisa.

Du ska inte tro att jag tycker om dig. Jag tycker bara om att spegla mig själv i dig, så fort du slutar reflektera mig tänker jag vända mig bort.

Samtidigt fungerar saker med Jonny.
Jag undrar varför.
Inte känns det heller som att han är för god för mig heller.

Jag vet inte vad jag vill göra med mitt liv.
Framtiden verkar inte hålla någon glädje för mig. Kreativa yrken ger för lite betalt och hjärndöda yrken kommer att ta livet av mig och jag är för dum i huvudet bli saker som nationalekonom eller politiker. Klarar inte spänningen, dukar under av tristess.
Har gett upp alla tankar om att jag skulle spela någon roll här i världen, förutom möjligen som massmördare.

fredag 24 januari 2003

Hopp

Ett litet hopp har tänts om karaktärens överlevnad. Jag hoppas att det är riktigt menat och inte som omgivningen ger sig för att jag var så ledsen. Jag tvivlar alltid på mig själv och på min omgivning. Men min Jonny är och förblir min hjälte. :)

fredag 17 januari 2003

Hantverkare

Har varit en ung hantverkare här i lägenheten och dragit internettkablar, den sort som jag inte behöver eftersom vi har ADSL och allt kommer in genom telefonhålet.

torsdag 16 januari 2003

Duktig

Jag känner mig duktig för jag skriver på min CV.

torsdag 9 januari 2003

Drömde att jag hade cancer i ansiktet.

Drömde att jag hade cancer i ansiktet.


Apoptygma berzerk, Mourn

Lost in the depths, the depths of your eyes.
I couldn’t resist, why should I?
I want to relax, I want to feel free.
I want to be you, you want to be me.

I look at you, I look at your face.
You took my hand, just in case.
Forever with you, you’re all I can see.
Now I am you, do you want to be me?

Why are you always hiding?
Why are you always mourning?



Vill jag egentligen vara social? Eller vill jag helt enkelt inte gå hem om eftemiddagen? Varför tänke jag ens på dom här frågorna? Depression dyker upp och försvinner och jag har ingen aning om dom är ”naturliga” eller beror på p-pillerna.
Få saker är roliga och mat smakar sämre igen. Under julhelgen var mat väldigt gott, men inte nu längre. Sinnena blir fadda igen och jag kan inte tänka positivt.
Har dock ”landat” på en någorlunda stabil nivå så allt känns inte bara som skit, utan jag står ut.

Fast min favoritsyssla just nu är att ligga och lukta på Jonny, känna hur han andas och somna. Jag behöver veta att han finns där när jag sträcker ut armen för att röra vid honom. Smeker hans skuldra ovanpå täcket och lugnas.

Gick till Café Talang genom snömodden som så smått börjat smälta. Den var färgad brun av jord och salt. Mina fodrade gummistövlar lät *svish* *svish* *svish* och fastän det var mitt i stan var ljudet av bilar och folk avlägsna och dämpade. Välkomnades av Åsa som var glad över att hon snart är utexaminerad journalist.
När Café Talang stängde drog vi tillbaka till mitt jobb och drack sprit. Runt åtta tröttnade jag och stack hem.
Röjde i röran och letade upp Martin Eklövs vita linser som tappat bort. Han skulle följa med Hampus hem och hämta dem så jag är väldigt glad att jag fann dem. Någon gång sedan jag tog hit dem hade de hamnat bakom skohyllan av alla ställen!

Nu, klockan 22.18 är jag mest trött och väntar på att Jonny ska komma hit efter att han varit hemma hos sig och tvättat. Blev inte onykter. Det krävs en del sprit för att jag ska komma någon vart när det gäller fylla.
Ska borsta tänderna och ta på mig den gråa morgonrock som Jonny gav mig i Julklapp.

lördag 4 januari 2003

Vad skall jag göra idag.

17.30
Jag saknar min pojkvän som är i Arvika på ett minispelkonvent. Igår vann han i magic-turneringen. Har dessutom haft otur med sysselsättning. Min rumskamrat är på jobbet, Högsbokollektivet spelar rollelet Werewolf, Jimmy och Maria ska på fest, Linn och André är hos Linns föräldrar, Tove är sjuk och Per jobbar.
Ringde Carro N och hon jobbar fram tills 21.00 men det gör hon här ute på Hisingen så jag kan inte åka hem till Jonny och spela Neverwinter nights. Istället lyssnar jag på brända blandskivor och dricker thé och är arg över alla sjuka artiklar som skrevs om våra så kallade ”vampyrlekar”.

17.45
Har gjort popcorn. Börjat diska lite.

torsdag 2 januari 2003

Sjukdom

Jag vill inte vara galen, och inte deprimerad heller. Behöver skriva av mig, men är det egentligen bra för mig att blotta mig såhär inför er. Vem bryr sig egentligen. Min pojkvän, Jonny bryr sig. Men hur många av mina vänner orkar bry sig, och vill jag verkligen ha alla engagerade i min psykiska ohälsa? Jag vill ha vänner för att jag är rolig att umgås med och har många projekt igång.